”Varför har jag inte reflekterat över det?”

Saco studentråd har fullt upp med nya planer för att få studentrörelsen att bli mer hållbar. De gör metodböcker, utbildningar och mycket mer på ämnet. Åsa Ström berättar hur styrelse efter styrelse får en aha-upplevelse, ”det är klart att vi ska arbeta mer för att våra förtroendevalda studentmedlemmar ska må bra”.

Åsa Ström värdesätter hållbart engagemang och ledarskap.

– Alla organisationer i civilsamhället behöver reflektera över hur vi blir en friskhetsfaktor, säger hon.

 

Åsa Ström är vice ordförande i Saco-studentråd och har gått på såväl Ung Med Makt som Hållbart engagemang-utbildningarna som LSU ger. Genom mer kunskap tror hon att man snabbare kan komma till bukt med det stora problemet med stress och psykisk ohälsa inom civilsamhället.

– Det är viktigt att vi tar tag i de här frågorna. Vi behöver träffas mer och se våra gemensamma utmaningar just inom ungdomsrörelsen.

 

Hon tror att nyckeln finns i att byta erfarenheterna för att det då är lättare att se de strukturella problemen.

– Det kan till exempel ta udden av att man känner sig ensam i sitt uppdrag, säger hon.

 

 

Hur har ni arbetat för att bli en mer hållbar organisation? Både gällande ledarskap och organisationsstruktur.

– Vi har upprättat rutiner, lagt in hållbarhetsmål i vår verksamhetsplan och i våra styrdokument har vi utvecklat våra att-satser. Sen har vi också gjort en arbetsbeskrivning. Vad ledamöter ska förvänta sig av oss och vad vi förväntar oss av dem. En sorts förväntanskoll skulle jag kalla det. Den behöver inte vara på detaljnivå. Måste finnas en flexibilitet för styrelsen och presidiet.

 

Dessutom har Saco-studentråd snart en metodbok för sina medlemmar och en egen ledarskapsutbildning som fått temat ”Hållbart Ledarskap”.

– Vi har försökt koka ner delar av HEL på fyra dagar. Utbildningen är facklig men hållbarhet borde vara en större del av det, vilket faller sig naturligt då arbetsmiljön är en allt viktigare fråga för Fackrörelsen.

 

Hon tror att alla de här delarna är viktiga för att ledamöter och förtroendevald ska förstå hela sitt uppdrag.

– Så att man som förtroendevald kan lägga sitt livspussel och vet vad man ger sig in på. Vi tror att det är grundläggande för att man som organisation ska kunna förvalta alla individers engagemang, säger Åsa Ström.

Vilka känslor väcker arbetet med hållbarhet organisatoriskt?

– Ofta är det första man får en stor suck. Med uttalanden som; ”Ja sådär har jag känt”. ”Det här skaver” och ”Varför har jag inte tänkt på det här”, säger hon.

 

Mycket igenkänning och också lite frustration, men hon menar att alla hon pratat med om hållbart engagemang är positiva till att ämnet kommer upp på bordet.

– Vissa som varit inne ett tag känner sig otillräckliga. Då balansen mellan krav, prioriteringar och resurser blir tydlig och då förstår de varför de känt som de känt med en viss lättnad. Det är det här som gör att det inte balanserar, säger hon och fortsätter:

– ”Varför har jag inte reflekterat över det?”, är en vanlig reaktion.

 

 

Ni engagerar er för studenters psykiska hälsa, kan man se det som en förlängning av hållbart engagemang hos era medlemmar?

– Ja ämnet kom ju samtidigt som HEL och det flyter samman. Men det är så att vi verkligen lever i rätt tid just nu. Den psykiska hälsan lyfts allt mer inom flera viktiga instanser just nu. Så att det tas emot så bra beror ju på diskussionen och kontexten i samhällsdebatten.

Åsa Ström menar att det känns viktigt för henne som person.

– Det är enkelt att se varför man går till jobbet på morgonen. Att få jobba med hållbara strukturer både internt och externt, det är givande inom den fackliga sfären.

 

 

Du har gått utbildningsprogrammet Hållbar organisering och varit på andra HEL-aktiviteter. Hur har det påverkat din syn på hållbarhet?

– Det har påverkat mer än jag själv hunnit reflektera över. Fem år från nu kanske det är skillnaden mellan att jag bränt ut mig eller inte på min framtida arbetsplats. Plus att få en kontext till hela civilsamhället kontexten inom den. Det finns ett öppet rum att prata om det här.

 

 

Vad tror du behövs framöver för ungdomsrörelsen?

 – Fortsatta insatser där vi behöver prata om arbetsvillkor och HR-frågor. För att så att säga ”brinna men inte brinna ut”. Man ska få brinna för sina hjärtefrågor och inte brinna ut av arbetsmiljön. Vår generation är den som vågar och behöver prata om det här. För att bryta tabu kring psykisk hälsa och jobba med friskhetsfaktorer, säger Åsa Ström.

 

Alla sektioner i samhället behöver göra sin resa för ett mer hållbart samhälle menar hon.

– Men jag tror att vi är på väg åt rätt håll, säger Åsa Ström.

 

/ Agnes Rydberg Kullenmark

 

 

 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

 

 

Åsas tre tips för hållbarhet inom organisationer?

  1. Våga lyfta in social hållbarhet i styrdokumenten.

 

  1. Arbeta med verktyg kring förväntanskoll och utgå från era utmaningar och er kontext.

 

  1. Lägg tid på att prata om gruppens förutsättningar.

 

 

Här hittar ni deras nya metodbok!