En typ av stress som vi inte belyst nog inom projektet Hållbart Engagemang och Ledarskap är minoritetsstress. Minoritetsstress är något som personer i olika minoritetsgrupper upplever på grund av strukturell ojämlikhet, fördomar och de medvetna eller omedvetna kränkningar minoriteter möter varje dag.
Sara Sjölander jobbar på Flickaplattformen och var tidigare projektledare på Make Equals Näthatshjälpen. Hon ska berätta lite mer om begreppet och hur det kommer till uttryck.
Kan du berätta lite om vad minoritetsstress är?
– Alltså minoritetsstress som teoretiskt begrepp kommer från HBTQ rörelsen, och bygger på forskning om varför många HBTQ personer mår sämre än, allt annat lika, hetero- och cis-personer. Forskningen synliggör hur upplevelsen och den levda erfarenheten av att befinna sig i minoritetsskap och att utsättas för olika typer av marginalisering i sig är en stressor. Stressen beror inte enbart på grund utav saker som sker, eller har skett, utan ligger som en konstant då personer i minoritetsskap hela tiden behöver passa på sitt beteende eller vet med sig att friktion kan uppstå när eller var som helst, vilket gör att vi som är minoriteter ofta går runt i lite utav ett orosmoln. Idag används begreppet bredare, och även för att diskutera den psykiska ohälsan hos till exempel personer som rasifieras som icke-vita, personer med funktionsnedsättningar osv.
Sara Sjölander vill lägga till att stressen såklart ser väldigt olika ut för olika individer.
– Minoritetsstress är något alla minoriteter märker av, men dess orsaker och verkan kan se väldigt annorlunda ut. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är unika individer med subjektiva upplevelser av vårt minoritetsskap, säger hon.
För att exemplifiera vad som bidrar till att minoriteter upplever stress kopplat till sitt minoritetsskap vill Sara Sjölander lyfta tre olika fenomen: Mikroaggressioner, Gaslighting och Exotifiering.
- Microaggressioner
Mikroaggression är ett subtilt nedvärderande beteende i ord, handling eller förhållningssätt som riktar sig till personer som redan diskrimineras.
– Det är ofta förklätt som humor eller komplimanger men uppfattas ofta som hotfullt, kränkande eller avståndstagande av de personer som utsätts. Beteende kan verka harmlöst i betraktarens ögon men för personer som utsätts för mikroaggression är det uttröttande och stressande, då det sker hela tiden. Mikroaggression utgår från att allt som avviker från normen är spännande och exotiskt, eller sämre, vilket genererar ifrågasättanden, komiska utspel och kommentarer. Forskning som har gjorts på mikroaggression ser det som en sorts ”gömd” diskriminering. Vardagsrasism är ett exempel på mikroaggression, menar Sara Sjölander.
- Gaslighting
Gaslighting beskriver en psykologisk manipulation av en annan individ, där man får individen att tveka över sin egen sanning och mentala hälsa.
– Gaslighting uppstår oftast i situationer där den ena parten inte själv upplever marginalisering och innehar privilegier i förhållande till den andra parten. När du som minoritet delar din upplevelse eller dina farhågor i en situation av trakasserier eller nedvärderande beteende finns alltid en risk att vänner, ansvariga personer eller andra i din närhet inte förstår eller inte vill ta in att det kan röra sig om diskriminering eller andra typer av förtryckande beteende specifikt riktat mot dig som individ. Ofta läggs ansvaret på dig som berättar, att du är överkänslig, eller att parten som utsatte dig för detta säkert inte menade så, säger Sara Sjölander.
Om en person som har ansvar för att lyssna på dig bemöter dig med att aktivt förneka, bortförklara, eller ogiltigförklara din upplevelse, så är det en form av social manipulation som går under namnet gaslighting. Det är ett erkänt begrepp i forskarvärlden gällande psykologisk manipulation. Gaslighting har kommit att används inom antirasistiska rörelser, för att förklara ett bemötande som personer som rasifieras ofta får när de påtalar rasism eller rasistiska strukturer i olika sammanhang – men möts av raljerande, bortförklaringar eller förnekelse, vilket får personen att tvivla på sin egen upplevelse och sanning.
Gaslighting kan också hända i den närmsta kretsen och är förutom social manipulation också en form av härskarteknik. Det är mycket problematiskt och det bidrar till att urholka förtroendet för andra mer privilegierade personer, institutioner eller myndigheter.
- Exotifiering
Exotifiering är att se en person som exotisk eller ovanlig – och i det romantisera olika stereotyper sammankopplat till vem du tror personen är. Begreppet beskriver en process där du tillskriver en person, baserat på dennes utseende, en rad stereotyper kopplat till att personen bryter mot normen. Personer som rasifieras som icke vita, har transerfarenhet, HBTQ+ eller har en funktionsnedsättning utsätts enligt Sara Sjölander ofta.
– Ofta utgår privilegierade normativa personer från att personer som ofta exotifieras uppskattar att få höra kommentarer eller påpekanden om sin kropp, attribut eller uttryck, men det är viktigt att förstå att exotifiering är ett exempel på vardagsrasism, funko- eller transfobi. Att objektifieras eller tillskrivas åsikter på grund av sin kropp, baserat på stereotyper kopplat till ens utseende är psykologiskt uttröttande och en exkluderande praktik! Även om den som la kommentaren menade det som en komplimang och tycker det är intressant och spännande med “olikheter” – så upplevs det som objektiviserande och som att en är en stereotyp istället för en individ, säger hon och fortsätter:
– Även minoriteter kan agera kränkande mot andra minoriteter. Bara för att en själv utsätts för diskriminering och upplever minoritetsstress, så är förtryck och diskriminering relationellt, vi kan ha privilegier i relation till andra i vissa sociala sammanhang, men inte i andra.
Sara Sjölander uppmanar alla som innehar privilegier att läsa på kring olika perspektiv på hur diskriminering fungerar och upplevs samt att aktivt försöka reflektera kring när en har privilegier i relation till andra.
– Det är viktigt att lyfta upp detta för att sätta ord på hur det är att leva som minoritet. Det är dock ännu viktigare att synliggöra dessa sociala praktiker för oss med privilegier i relation till andra, vi behöver medvetandegöras om förtryckande och problematiska sociala mönster. Att leva i minoritetsskap och att också ständigt behöva synliggöra och påpeka och driva sin egen kamp i priviligerade sammanhang är uttröttande, och bidrar till minoritetstressen. Vi behöver alla ta ansvar för att agera bättre och ifrågasätta våra privilegier.
/Agnes Rydberg Kullenmark
Sara Sjölander vill gärna att fler blir medvetna om minoritetsstress och hänvisar även till RFSL:s film och artikel kring minoritetsstress för HBTQ+-personer.
Läs mer på Make Equal via dessa länkar:
https://nathatshjalpen.se/a/microaggression/
