Vi tar hissen ner några trappor i IOGT-NTO huset på Stora Essingen. På första plan sitter en av LSU:s medlemsorganisationer – Ungdomens nykterhetsförbund. Inne på UNF:s lokaler möter vi styrelseledamoten Anneli Bylund som är bildningsledare för organisationen. Hon träffar oss för att berätta om hur de arbetat inom UNF för att stärka det hållbara engagemanget och ge sin syn på hur en kan möta ökade stressnivåer bland aktiva och förtroendevalda.
Anneli har varit aktiv i nykterhetsrörelsen sedan hon var barn. Tidigt engagerade hon sig i Junis och när tonåren kom valde hon att söka sig vidare till UNF. Men det var först senare i tonåren som hennes engagemang i rörelsen började handla om mer än sociala aktiviteter.
– När jag var runt 15 år började många av mina vänner att dricka alkohol. Då valde jag att ta fler ideologiska ställningstaganden och att kämpa för en nykter värld.
Sedan dess har Annelis resa i organisationen tagit många steg. Hon har suttit i styrelser på både förenings- och distriktsnivå och sedan 2013 sitter hon som ledamot i förbundsstyrelsen, där hennes ansvar framförallt handlar om att ta hand om förbundets bildningsverksamhet.
– Jag har det strategiska och övergripande ansvaret över bildningsfrågor och ser till att vårt bildningssystem förverkligas. Det handlar mycket om att erbjuda verktyg och kurser för våra medlemmar och att stärka kompetensutveckling. Folkbildningen är en stark tradition i vår rörelse och kurserna handlar om grundkunskap om UNF, våra verksamhetsområden och även kurser för våra styrelser. Snart kommer vi också att lansera en kurs i ledarskap.
De har också en kurs som heter Specialisten. Den riktar sig till medlemmar som vill fördjupa sin kunskap om UNF:s verksamhetsområden. Där är kamratstöd, inkludering och hållbart engagemang viktiga inslag som en de av kursen.
– Under 2011 var det många medlemmar som pratade om att de kände sig utbrända och till följd av det togs många långa uppehåll och fler medlemmar lämnade organisationen. Det var en konsekvens av för hög stress. Den förbundsstyrelsen som satt då valde att då att börja prata om begreppet hållbart engagemang.
Hållbart engagemang – en fråga om balans
Att Anneli var aktiv i många år innan hon valdes in i förbundsstyrelsen tror hon var viktigt för att utveckla sin självkännedom och hitta en balans.
– Alla våra medlemmar gör olika resor. Vissa deltar i alla kurser på två år, för andra tar det lång tid. De som tappar gnistan snabbast är nog de som gör allt för snabbt. För mig tog det 10 år innan jag hamnade i förbundsstyrelsen. Jag har tagit det långsamt och några steg i taget. Jag tror att det gjort att jag känner mig tryggare och känner inte att jag behöver bevisa massa saker. Det har gett mig mycket verktyg på resans gång.
De som tappar gnistan snabbast är nog de som gör allt för snabbt.
Hon tror att hållbart engagemang i grunden handlar om att finna en balans mellan det ideella uppdraget och andra viktiga delar i livet, men också att hitta balans mellan det roliga och det som måste göras.
– Jag ser det såhär: att du ska ha en hög med massa roliga saker och en hög som inte är lika roliga. Utmaningen är att hitta balansen i ett jag vill och jag måste-tänk. Vill-högen ska alltid vara störst. Sen handlar det om att göra en avvägning.
– Det är viktigt att försöka lära känna sig själv och veta vad jag är bra på och älskar och vad jag inte tycker om. Jag avskyr att skriva material, ändå lyckas jag hamna i den situationen. Hur mycket orkar jag göra? Vad är rimligt? Hållbart engagemang är att tänka till i tid och ha ett konsekvenstänk baserat på tidigare erfarenheter.
Men hur hittar en sin självkännedom?
– Om en inte hittat den själv än kan det vara bra att fråga andra personer en känner sig trygg med. Att våga fråga, vad tyckte du om det jag gjorde? Vad kunde vara bättre? Och där försöka hitta sin styrka och sina svagheter. Ibland kan det vara bra att ta hjälp av andra för att sätta fingret på det.
Från medlemsvård till hållbart engagemang
Före 2011 använde sig UNF av begreppet medlemsvård som ett eget område. Den dåvarande förbundsstyrelsen tyckte att medlemsvård signalerade att det handlade om skadebegränsning och att ta hand om det som redan var sjukt. De ville fokusera på det förebyggande och positiva och började då prata om hållbart engagemang.
– De ville lägga fokus på att förebygga stress och ohälsa. I vår organisation är tanken att en medlem ska kunna vara aktiv i 13 år, men under den tiden var det många som slutade redan efter 2 år. Hur skulle de få medlemmar att orka längre och att ha roligt under hela sin tid i UNF?
Sedan 2011 har arbetet med hållbart engagemang utvecklats. UNF har gått från att prata om hållbart engagemang som ett eget område till att försöka integrera arbetet i all verksamhet.
– Vi fastnade i samtalet om vad hållbart engagemang är. Vi har nu lagt fokus på inbyggda strukturer, det måste in i verksamheten. Det är sprunget ur samma principer som exempelvis arbetet för jämställdhet – det måste finnas i hela organisationskroppen. Vi lägger nu fokus på att se till medlemsbasen, vad är roligt i engagemanget och vad får personer att stanna längre? Vi lägger också mycket fokus på hur vi kan stötta förtroendevalda, genom fadderarbete och stöd.
Stress finns i hela organisationen
Stressproblematiken i organisationen är inte unik för föreningar och distrikt, utan är någonting som förbundsstyrelsen själva känner igen sig i. Redan innan ledamöter valts in i förbundsstyrelsen finns förväntningar på hur mycket tid en ledamot bör lägga på sitt uppdrag.
– De flesta har ett heltidsjobb eller studier utanför det ideella engagemanget. Vi började prata om hur vi kan lägga upp arbetet på ett sätt så att vi åstadkommer lika mycket på kortare tid, och jag tror det har minskat successivt. Vi har lyckats organisera arbetet på ett sätt för att få mer balans. Men vi har också en hög prestationsnorm i organisationen och Förbundsstyrelsen.
– I förbundsstyrelsen har vi en lägesrunda innan varje möte där vi har möjlighet att dela med oss om hur en mår eller om det hänt något. Då blir det lättare att få stöd och hjälpa varandra om det behövs. Det är också något som plockats ner till distrikten och som Anneli också arbetat mycket med i sitt fadderskap.
Samtalskultur viktigt för att kunna stötta varandra
En fråga som diskuterats mycket inom UNF är hur samtalskulturen påverkar engagemanget. Genom att sätta hållbarhet och hälsa främst tror Anneli också att engagemanget och verksamheten blir mer långsiktig.
– Jag tycker att det är väldigt viktig att utveckla sunda sätt att prata med varandra. Jag har själv sett att när jag headhuntar folk till uppdrag eller kurser så är det dels smickrande, men det är också viktigt att lägga fram förfrågningar på rätt sätt så att det inte blir en press. Jag har frågat samma personer många gånger som tackat nej, och jag insåg att de enda gångerna jag pratar med de här personerna var när jag ville att de ska göra något – det var en jobbig insikt.
Det är väldigt viktigt att utveckla sunda sätt att prata med varandra.
För Anneli har det blivit viktigt att respektera när någon säger nej och att inte pusha för hårt.
– Det är viktigt. Folk är engagerade på sin fritid, och det är extremt värdefullt. Visst finns det förväntningar för att du sitter i en styrelse och det innebär massa saker, men om en person mår dåligt ska vi kunna hjälpa varandra. Om någon inte gör det arbete som de tagit på sig tror jag att det är viktigt att fråga är det något som står på, om arbetet är tråkigt eller om personen har svårt att prioritera. Finns det något vi kan hjälpa till med? Istället för att säga ”nu ser vi att du inte gjort det du ska, varför?”. Det blir beskyllande.
Efter en timme ritar Anneli upp några modeller som de utgår från i sina utbildningar. Hon berättar om hur det kan vara skönt att använda sig av strukturer och modeller för att lättare se vad som behövs åtgärdas, men också för att hitta det som en tycker är roligt. Efter att vi fått se kansliet tar vi hissen upp till våning 6 igen med en insikt om hur tålamod och samtal kan förändra en hel organisation.
Tips för att stärka hållbarheten
Förutom fadderskapet och att utveckla samtalskulturen arbetar UNF på flera håll för att stärka det hållbara engagemanget, bland annat genom:
- Att det tagit fram en policy för hållbart engagemang i organisationen, den finns att läsa här. Den lägger fokus på personlig utveckling, meningsfullhet i engagemanget och långsiktighet.
- Förenings-och distriktsstyrelsesamlingar. Här får styrelser lära sig om sitt uppdrag, ledarskap och sina individuella roller. På samlingarna pratar de om meningsfullhet och långsiktighet för att medlemmar ska få möjlighet att bygga förståelse och kunskap.
- Genom att gå olika kurser och fördjupa sin kunskap om verksamhet, organisation och ideologi få medlemmar hela tiden möjlighet att utvecklas, vilket UNF tror är viktigt för att hela tiden under ens engagemang ska vara utvecklande. Genom att inkludera medlemmar från alla nivåer i arbetsgrupper utvecklas medlemmars kompetens och potential.
